Digitala markkartor och data i jordbruket

Digital Farming NHN, data och precisionsjordbruk

Den här sidan är maskinöversatt från nederländska.

🎬 Multilingual subtitles
✍️ Av: Team BC1.NL

Databehandling i Digital Farming NHN, från markkarta till algoritm

Den andra delen i serien om projektet Digital Farming NHN handlar om hur data behandlas. Hur samlas informationen in? Och vad händer sedan med den? Svaren på de frågorna är avgörande för att precisionsjordbruk ska fungera i praktiken.

Digitala markkartor och styrfiler som grund

Markkartor och styrfiler är några av de viktigaste datakällorna i projektet. De ligger till grund för att till exempel gödsel eller växtskyddsmedel ska kunna spridas med precision. Företaget RH3S har en nyckelroll i det arbetet. Med avancerad sensorteknik undersöker de jorden och tar fram detaljerade markkartor utifrån mätningarna.

Förklaring av markkartorna Särskilt värdefullt är att de insamlade uppgifterna dessutom kan omsättas direkt till styrfiler, alltså digitala instruktioner som lantbruksmaskiner kan arbeta målinriktat efter. I den här delen av serien berättar Eddie Loonstra från RH3S hur processen går till och vad den betyder för ett hållbart jordbruk.

Hogeschool Inholland och styrkan i algoritmer

Även utbildningen är starkt engagerad i Digital Farming NHN. Kristel van Ammers, lärare och forskare vid den nederländska yrkeshögskolan Hogeschool Inholland, handleder studenter som utvecklar algoritmer för projektet. Hon betonar hur viktigt det är att anpassa tekniken till lantbrukarens behov. Vad förväntar sig en odlare av en algoritm? Och hur användarvänlig måste den vara?

Michael Bultema, som läser Mathematical Engineering, arbetar med en algoritm som kan känna igen ogräs. I Robotica Lab i Alkmaar (Nederländerna) visar han hur det fungerar i praktiken och hur avgörande bra bilddata är.

En serie med berättelser och insikter från praktiken

Skärm där algoritmen känner igen ogräs Den här artikeln ingår i en serie som skildrar projektet. I del 1 berättade bland andra blomsterlöksodlaren Stef Ruiter, Sander Dekker från Agrotheek och Pieter Vlaar från Vertify om sin syn på precisionsjordbruk.

Forskningen i det här reportaget har medfinansierats av Europeiska unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) som en del av unionens svar på covid-19-pandemin.

Mer om hållbarhet i jordbruket

I reportaget På väg mot hållbar blomsterlöksodling ser vi vilka alternativ som finns för att bekämpa vissa sjukdomar, och om metoder som fungerar i liten skala också håller i stor skala.

Se även:
Digital Farming, utmaningen med precisionsjordbruk
Digital Farming, punktsprutning planta för planta
Digital Farming, demodag med de uppnådda resultaten
Klimatvänligt lantbruk med eTrac och Silphie

Vanliga frågor

Det här är en kort sammanfattning av filmen. Se videon ovan för hela berättelsen.

Hur görs en markkarta?

En marksensor mäter jorden, och mätvärdena bearbetas sedan och kalibreras mot jordprover. Programvara omvandlar värdena till en karta där varje färg markerar en zon med ett talvärde, till exempel mörkblått för värden mellan 200 och 205 och djupt orange mellan 240 och 245. Utifrån de uppgifterna går det till exempel att härleda mullhalten, och den kan sedan ligga till grund för hur mycket medel som ska spridas.

Hur mäter man jorden med en gammasensor?

En passiv gammasensor mäter den naturliga strålning som jorden själv avger. Jord är av naturen svagt radioaktiv, och det är den strålning vi lever i varje dag. Sensorn sitter framtill på en spruta eller på en fyrhjuling och hinner med 6 till 10 hektar i timmen, beroende på körhastigheten. Körstråken är 10 till 12 meter breda, och att köra smalare tillför inte särskilt mycket. På så sätt ser man snabbt om det är sand eller lera och hur jorden är sammansatt.

Vilka data förs samman för att styra sprutan?

Fyra källor förs samman: bilden från kameran, jorden, klimatet och planteringsregistret, som visar vilken sort som står på vilken GPS-punkt i fältet. Uppgifterna samlas på yrkeshögskolan i Alkmaar, och med varje odlare går man igenom vilken information just han eller hon vill få ut av dem.

Vad är skillnaden mellan en markkarta och en styrfil?

En markkarta visar hur skiftet är uppbyggt: var jorden är tyngre eller lättare, och var mullhalten är högre eller lägre. En styrfil omsätter det till arbete på fältet: för varje plats anges hur mycket som ska spridas, sprutas eller bearbetas. Maskinen läser styrfilen och reglerar givan under körningen.

Vad gör algoritmen för ogräsigenkänning?

I Robotica Lab bygger en student en algoritm som känner igen ogräs i tulpanfält. På skärmen ritar den en ram runt det som den tolkar som ogräs, med ett tal för sannolikheten, och ju närmare 1 talet ligger, desto säkrare är den. En odlare kan på så sätt se hur mycket ogräs det finns och var det står. Längre fram kan kameran själv avgöra att det ska sprutas lite mer på ett ställe och lite mindre på ett annat.

Var kan jag se hela filmen?

De här frågorna och svaren är en kort sammanfattning. Se hela filmen ”Digital Farming NHN, data och precisionsjordbruk” med alla insikter, exempel och bakgrunder på https://www.bc1.eu/sv/digital-farming-del-2-data-och-precisionsjordbruk/

Tags: