🎬 Multilingual subtitles
✍️ Av: Team BC1.NL
I provinsen Noord-Holland i Nederländerna undersöker projektet Digital Farming NHN hur digital teknik kan bidra till ett mer hållbart jordbruk. 
Här förs olika parter samman kring målet att utveckla ett fungerande och framtidsinriktat system som hjälper lantbrukare att arbeta effektivare och mer miljövänligt.
Idén är enkel. Om data och teknik används klokt kan lantbrukaren fatta bättre beslut och driva sin verksamhet mer hållbart. Själva genomförandet är betydligt mer komplicerat.
Precisionsjordbruk, mindre insatsmedel, mer kunskap
En central del av Digital Farming NHN är precisionstekniken. När man vet exakt vad en planta eller en viss del av fältet behöver kan användningen av växtskyddsmedel och handelsgödsel minska kraftigt. Det sparar inte bara pengar, utan gynnar även miljön och den biologiska mångfalden.
Det krävs dock en hel del för att komma dit. I praktiken är det en rejäl utmaning att samla in aktuella och tillförlitliga data om markförhållanden, grödor och eventuella sjukdomar. Till det behövs specialiserade sensorer, drönare, programvara och rätt kompetens.
Samarbete mellan lantbrukare, forskning och teknik
För att få ihop all den här kunskapen och tekniken har projektet samlat en lång rad parter. Under ledning av Greenport NHN och LTO Noord forskar lantbruksföretag, en högskola, ett forskningscenter, teknikföretag och programvaruutvecklare sida vid sida. Samarbetet är avgörande för att de digitala odlingsmetoderna ska gå att använda ute på fälten.
Var stöter projektet på problem?
Verkligheten är besvärligare än idén. Att ta bilder från en maskin i rörelse är svårt, för körhastigheten, vibrationerna, kamerans placering och ljuset ställer alla till det. Samtidigt är det just skarpa bilder som behövs för att känna igen sjukdomar och skadegörare. Den största utmaningen är ändå inte att samla in data utan att göra dem användbara. Data från en väderstation, från marken och från kamerorna måste föras samman snabbt och smart, för först då går de att använda. I filmen säger en forskare rakt ut att de samlar in enormt mycket data utan att ännu veta exakt vad de ska ha dem till, och att han hoppas ha svaret om fem år. Men just därför behövs insamlingen redan nu.
Därför är kopplade data den magiska formeln
Det finns ytterligare ett hinder, och det är inte tekniskt. Tillverkare och producenter låser in sina data för att skydda de immateriella rättigheterna. Systemen pratar därför inte med varandra och synergin uteblir, trots att det är just kopplingen som gör skillnad. I filmen kallas sammankopplade data rentav den magiska formeln för nya, mer hållbara och effektivare arbetssätt.
Serie med praktikberättelser, erfarenheter från fältet
För att visa hur projektet fungerar ute på gårdarna har en serie reportage tagits fram. I den första delen berättar blomsterlöksodlaren Stef Ruiter (J.C.J. Ruiter Wever, Andijk), Sander Dekker (Agrotheek) och Pieter Vlaar (Vertify) om sina erfarenheter. De är eniga. Digitala verktyg och precisionsjordbruk är oumbärliga i ett lantbruk som ska klara framtiden.
Forskningen i det här reportaget har medfinansierats av Europeiska unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) som en del av unionens svar på covid-19-pandemin.
Mer om hållbarhet i jordbruket
I reportaget Framtiden för blomsterlöksodlingen berättar deltagarna i Fieldlab Bol hur de arbetar med hållbara odlingsmetoder.
Se även:
Digital Farming NHN, data och precisionsjordbruk
Digital Farming, punktsprutning planta för planta
Digital Farming, demodag med de uppnådda resultaten
Klimatvänligt jordbruk med eTrac och Silphie
