🎬 Multilingual subtitles
✍️ Av: Team BC1.NL
Den biologiska mångfalden minskar även alldeles runt omkring oss, inte bara i Amazonas
Biologisk mångfald, alltså mångfalden av liv, minskar stadigt, och varningarna kommer allt oftare. Men vad innebär egentligen förlusten av biologisk mångfald, och var sker den? För att få svar gav vi oss ut på vandring med Ton Eggenhuizen, kommunekolog i Almere i Nederländerna. Mångfalden går nämligen förlorad även inne i staden.
Allt grönt i staden bildar tillsammans ett enda ekosystem
Kommunfullmäktige i Almere har antagit ”Visie Ecologie” (kommunens vision för ekologi). Syftet är enligt Ton ”att sprida kunskap om den rika naturen i staden, i hopp om att alla också bidrar till den. ’Visie Ecologie’ utgår från de tre F:en: F som i förbinda, F som i förbinda och F som i förbinda. Vi vill förbinda naturområdena med varandra, men också förbinda människor med naturen. Det är kanske allra viktigast. Förbind människan med naturen, och förbind också de naturgivna förutsättningarna på platsen med dina växter. Det sista är lite svårare, men det vi egentligen menar är att vi inte vill skapa för mycket natur. Vi vill ta vara på de möjligheter som marken, klimatet och vattensystemet ger, och utifrån dem bygga ett ekologiskt system. Alltså inte skapa för mycket, utan helt enkelt ta vara på de möjligheter som systemet ger oss.”
En igelkott kan inte leva i en enda trädgård, så trädgårdarna måste hänga ihop
Ton berättar om hur viktigt det är att binda samman naturområdena. Han menar inte bara kommunens parker och grönytor, utan även de boendes egna trädgårdar. ”Om du till exempel gör din trädgård igelkottsvänlig och grannarna har ett tätt plank med en betongkant nertill, då kommer igelkotten ingenstans. Du kan anlägga en hur fin igelkottsvänlig trädgård som helst, men igelkotten behöver många fler trädgårdar. Den kan inte leva i en enda trädgård.”
Fler träd i staden hjälper, men bara om kommunen och de boende samordnar sig
Om vi sätter fler växter i trädgården hemma eller vid företaget, och kommunen planterar fler träd, är vi då i mål eller krävs det mer? Ton tycker att det är viktiga steg. Men han påpekar att det även då är bäst att samordna insatserna.
På lång sikt lönar sig grönskan, men budgetarna sträcker sig bara fyra eller fem år
Nej, säger Ton, det handlar framför allt om tidsperspektivet. På kort sikt kan det kanske vara dyrt, men på lång sikt är det tvärtom mycket kostnadseffektivt och lönar sig ekonomiskt. Problemet är bara att vi ofta arbetar med budgetar som har en väldigt kort tidsram. Ta grönska och utelek som exempel. Barn som leker ute är friskare och har mindre besvär av fetma. Fetma leder senare till hjärtproblem, när barnen har hunnit bli 50 år. Men det ligger 50 år fram i tiden, medan vi här och nu har budgetar som ofta bara sträcker sig ett, fyra eller fem år framåt. De vårdkostnader som uteblir märks först på mycket längre sikt. Vi måste alltså lära oss att tänka i mycket längre tidsperspektiv, och där krävs det verkligen en stor förändring.
Vill du höra mer av det Ton har att berätta? Se videon.
Se även:
Naturnära jordbruk gynnar biologisk mångfald
Cirkularitet: en nödvändighet för fortsatt lönsamhet
